Beslutsångest..
Sov ganska bra i natt ändå, trodde nog jag skulle grubbla mer..klart att jag grubblar & tänker omvartannat på hur jag ska göra, men natten klarade jag över förväntan =)
Så fort jag kom till skolan & vi började prata om det så kom tårarna igen..åhh det är så känsligt det där just nu..
Jag vill ju bli sjuksköterska & hade verkligen trott att jag skulle klara av dessa 3 år, men tydligen var det mycket tuffare än jag trott.
Jag vill mest av allt bara må bra & att mina barn ska ha en glad mamma som har tid för allt det där roliga & lilla extra.. de kan inte vänta i 2,5 år till på att vi ska ha tid till det.
Ena sekunden tvekar jag & nästa har jag bestämt mig..de stunderna jag har bestämt mig för att hoppa av kommer något konstigt lugn i mig & det kanske tyder på att jag gör rätt..men samtidigt blir jag ledsen..
Sitter hemma nu & försöker komma på vad jag ska göra med mitt liv, har lite funderingar på läkarsekreterare..finns en ky-utbildning på distans men den börjar inte förrän hösten-09.
Ska kolla lite om vikariat & så med..vill helst jobba på sjukhuset, men där verkar det ju inte finnas undersköterskejobb i överflöd direkt.
Vi får se..
Är det någon som har ett ledigt jobb så hojta!!
Hej!
Nu gäller "peppning" på hög nivå...! Du fixar detta!! Jag vet att du har potential. Tro mig!!!
Förstår absolut att man känner sig uppgiven då man inte klarat första, ordinarie tentan. Fullt förståligt och normalt! MEN komigen, inte kommer det vara så här i 2,5 år till. Never! Jag vet! Lyssna till ditt hjärta. Du VILL ju bli sjuksköterska och JAG VET att DU kommer att fixa det! Det är dessa veckor som är tuffa och låt för Guds skull (Nej, för din EGEN skull!)inte EN underkänd tenta "skrämma iväg dig"......... Försök att koppla bort just denna tenta nu och koncentrera dig på nästa. Lägg fokus där. Jag VET att DU fixar det! Du kommer bli världens bästa sjuksköterska. Ska säga dig att OM det är någon tenta på denna utbildning som man ska få underkänd är det nog denna, för här får du faktiskt resta vissa delar. Det förekommer inte, vad jag vet, på någon annan tenta.....
Såååå kom igen! Du kan, du vill och jag VET att du har potential!
Kram från Christina
Fast det handlar inte bara om denna tentan. Känslan har funnits länge & jag har gått & funderat fram & tbx. Kroppen säger i från & det fungerar inte för någon av oss i familjen just nu.. Det är ett alldeles för högt tempo överhuvudtaget & det passar inte om man inte bara har sig själv att tänka på. Det är inte försent ändå, jag kan ju plugga lite senare när barnen är större om jag fortfarande vill det då..men inte nu! Hälsan & familjen före allt =)
